Lykke fyra år.

Lykke och jag har alltid gillat att prata med varandra. Här höll hon på mer än en timme, tre månader gammal. Jag fick träffa Lykke för första gången när hon var bara tre timmar gammal, så vi känner varandra riktigt bra.

Idag fyller mitt yngsta barnbarn Lykke fyra år. Eftersom jag inte kan gratulera henne förrän på måndag, ringde jag i morse. Ungefär så här blev det:

- Ja hej
- Hej Lykke, det är morfar
- Mamma, mamma, det är morfar som ringer
- Lykke, jag ville bara säga grattis på födelsedagen
- Du morfar, skynda dig att packa presenter och kom hit
- Men Lykke, vi kan ju inte komma idag eftersom Astrid jobbar
- Mamma, mamma, Astrid jobbar idag
- Så vi tänkte komma på måndag med din present
- Men du mamma, då blir jag ju fem år nästa gång
- Lykke, ska vi säga hej då så får du hjälpa mamma baka tårtan?
- Ja hej då

Det är ibland svårt att hålla fast i ett samtal med de allra minsta, när det handlar om telefon. Nog är det lättare i levande livet, när man har de små i knäet och kan se varandra i ögonen. Just nu vet jag att hon har en massa kusiner och andra släktingar på kalas. Det blir bra.