fredag 13 juni 2014

Fredag. Fridag. Fredsdag?

Äppelblom. Foto: Astrid Nydahl
Ja, det är fredag. Men det är också en dag jag gärna sluppit. Nu ser jag, tydligare än på flera veckor, att den dator jag arbetar med håller på att närma sig infarkten. Jag har väntat på det, men skjutit sanningen framför mig av rent ekonomiska skäl.

Nå, fredag blir det varje vecka. Jag drar en mycket djup suck och försöker stiga in i den nya dagen. Fotbolls-VM har börjat. Bryr jag mig om det? Kanske ändå en smula, eftersom jag är allena i huset. Det kan väl, tillsammans med en rejäl whisky, skingra en del av de sena kvällarnas leda.

Helgen ska jag ägna åt judiska ämnen. Arbetar nu med ett manus som växer ganska vilt och jag har bestämt mig för att ta med fyra avsnitt ur den bok jag utgav den 15 november 1988, samma dag som PNC-mötet i Alger utropade den självständiga staten Palestina. Det var förstås en ren tillfällighet, och nu, så här många år senare kan vi konstatera att en sådan stat förstås inte finns.

Kapitlen jag ska ta med i nästa bok är bland annat intervjuer jag gjort i Jerusalem med poeten Yehuda Amichai, konfliktforskaren Arye Shalev och hans fru, den fina poeten och journalisten Shulamith Hareven - två av dem är döda sedan flera år, bara Shalev är i livet så vitt jag vet. Dessutom har jag en mer personlig text om Lova Eliav som jag intervjuade första gången i Malmö och andra gången tillsammans med min äldsta son i Tel Aviv (och de hade förstås Ryssland som gemensam faktor, Eliav som före detta ambassadör i Moskva och min son som då ännu studerade ryska). Jag vill väcka deras kloka ord till nytt liv och det gör jag nu.

Pessoa som kakel, den som kallas azulejo i Portugal

Uppdatering: Anna i Porto påminde just om att det idag är Fernando Pessoas födelsedag. Klart vi skålar för honom. Vad hade livet varit utan Pessoa. Du kan läsa mycket om honom här i bloggen. Detta är ett exempel.