onsdag 12 november 2014

11 november i vattenbrynet och på sjukhuset

Foto: A. Nydahl
Ja, igår satt jag i bara en kortärmad skjorta några meter från havet. Det var vindstilla. Klarblå, molnfri himmel. Så pass varmt att det blev en ren och oförfalskad njutning. Jag drack mitt kaffe och funderade på allt som sker i min närmaste familj.

I söndags drabbades en av mina döttrar av något som gjorde att hon hamnade akut på sjukhus. Där ligger hon fortfarande. De tog henne till neurologen eftersom det såg ut att vara en stroke. Det var det inte. När jag besökte henne på sjukhuset hade de just gjort en lumbalpunktion, och de söker efter om det kan vara en hjärnhinneinflammation eller möjligen en infektion som borrelia eller liknande. På tredje dygnet kunde hon varken äta eller dricka och är extremt känslig för ljud och ljus, varför hon fått ett eget rum.

Landön 11 november. Se hur knopparna sväller intill de gulbruna höstlöven. Foto: Astrid Nydahl

Det är en månad sedan Tobbe dog, vi famlar sakta framåt i sorg och arbetar med praktiska ting efter honom och fick nu en ny problematik att ta oss an. Men så har jag heller aldrig inbillat mig att livet skulle vara en enkel sak.

Jag är tacksam för stunderna vid havet.
Jag sitter där i en timme i stolen och har varken ont eller ångest.
Den klarblå himlen och horisonten skyddar mig mot det allra värsta.
Ja, jag är uppriktigt tacksam.

Landön 11 november. Foto: Astrid Nydahl