torsdag 3 mars 2016

Serge Gainsbourg: Jevgenij Sokolov (Bucket List Books, översättning av Jenny Högström)


Fisförnäm? Nej rakt tvärtom: fisen som uttryck för det lägsta, vilken sedan blir upphöjd, nästan till ett karaktärsdrag. Vad är det med fisen? Vi känner den alla. Den är ett av flera tecken på att matsmältningen fungerar som den ska, och att tömningen sker regelbundet. Fisen är matsmältningens moln och doft.

Så Serge Gainsbourgs roman Jevgenij Sokolov ställer sig i opposition mot det fisförnäma och blir en del av en oppositionell konstnärstyps personlighet. Han skriver som om det vore slutmuskeln – istället för hjärnan – som både tänker och förhåller sig kritisk till sin samtid och dess överhet.

Man måste vid läsningen komma ihåg att boktiteln också har tillägget ”en allegorisk berättelse”. Så läst framstår den berättande Sokolov som en rebell både till namnet och gärningen. Just därför blir han närvarande på de stora konstmuseerna, från Tate i London till MOMA i New York. En utsläppt väderspänning på plats och han är för alltid representerad. Ändå går denna roman mot en oundviklig tragedi, men om den ska jag inte orda.  Om man tyckte om Gainsbourgs sätt att pratsjunga kan man glädja sig åt hans allt annat än höglitterära gestaltning, hans språk är vackert i egen rätt och ändamålsenligt, om man så säger:
”Släpp väder Solokov, fis på denna luxuösa och förgängliga värld, och när de unga nymfetterna dubbelexponerade avtecknar sig i de speglar som brustit vid din framfart medan de lägger på nytt läppstift, må din allestädes-närvaro vara den mångfaldiga spegelbilden av jordens alla laster. O Solokov, din hyperkänslighet får handen att skaka. Se ut genom glasrutorna i din mask som ångat igen av sumpfeber och skapande, hur grafer och kurvor avtecknar sig medan katodoscilloskop och ljudmätare svajar, slingrar och lyser under Bergs och Schönbergs atonaliteter vars tolvtonsmusik förenas med dina kontrapunktiska gaser.”

Att boken i original utkom 1980 ter sig alldeles självklart. Vågen från 1968 hade nått sin kulmen, snart skulle den nya tidens penningdyrkan åter styra våra liv.


Inga kommentarer: