Vad boken handlar om är uppenbart. Behövs det fler böcker i ämnet? Uppenbarligen behövs det nya böcker, som utgår från nya forskningsrön och annorlunda sätt att analysera det som hände. Cesarani var uppenbarligen en man som kunde åstadkomma sådant. TLS inleder sin recension av boken så här:
Final Solution should have been just another milestone in David Cesarani’s remarkable oeuvre – a body of work in Jewish history broadly defined that has included a biography of Disraeli, a provocative reinterpretation of Arthur Koestler, a lucid synthesis of scholarship on Adolf Eichmann’s role and significance, important and influential interventions in the historiography of bystanders, rescue and early post-war Holocaust memory, and more. Shortly before this book was completed, however, the author died unexpectedly at fifty-eight. Cesarani’s poignant final words in the conclusion – he was summing up the continuing consequences of the Holocaust – are: “There would be much unfinished business”.Det vi har att göra med är en forskare i judisk historia som gärna gick sin egen väg och som sökte de förklaringar som avvek från den gängse bilden. Han har till exempel betonat förintelsens förhistoria som en blandning av avsikter och improvisationer, och att allmänhetens bild av skeendet är "stuck in ritual formulas and increasingly divorced from current scholarship". Cesarani har också understrukit de så kallade "åskådarna" och deras roll, den var ofta inte alls så passiv som uttrycket påskiner, de tog också del av allt det som stals från judarna. Det finns sedan tidigare en omfattande litteratur om detta, från såväl de baltiska staterna som från Frankrike, Ungern, Rumänien och andra länder. Cesarani har också i sin forskning visat att en stor andel av tyskarna faktiskt fann naziregimen både tilltalande och rimlig. Utan aktiv medverkan och stöd från den intellektuella eliten och alla de sakkunniga i samhällsapparaten hade systemet förstås aldrig ens kunnat skapas.
Numerous studies have identified the role of professional elites in land planning, social policy, and the medical field who embraced core objectives of Nazi geopolitics or racial engineering. Others have devoted particular attention to a cohort of young men, born in the decade after the turn of the century, and disillusioned and radicalized by the outcome of the First World War, who provided many of the best and brightest in Heinrich Himmler’s empire.Hur Cesaranis arbete värderades vill jag exemplifiera med inledningen på dödsrunan som The Spectator publicerade:
David Cesarani, Research Professor of History at Royal Holloway University of London, died at the age of 58 on 25 October 2015. The book now appears without its author, a kind of huge mausoleum for an astonishing enterprise. Cesarani wants to change our view of the Holocaust and to close the yawning gap between popular understanding of this history and current scholarship on the subject… to challenge the traditional concepts and periodisations … the term itself.
He substitutes the ‘Final Solution’ for the Holocaust, but that Nazi term has become an alternative name for the Holocaust, which remains after 900 pages entirely unchallenged.
