lördag 9 december 2017

Geneviève Lefebvre: Alla gånger jag inte dog (Sekwa, översättning från franskan av Ulla Linton)


Med romanen Alla gånger jag inte dog introduceras kanadensiska författaren Geneviève Lefebvre på svenska. Lefebvre är bosatt i Montreal och är vid sidan av författarskapet också manusskribent för tv och film.

Vi har att göra med en roman som är nedsänkt i våld, både det som kan prägla en erotisk relation och det som i och med den islamistiska terrorn numera också präglar Europa. Romanen utspelar sig högst konkret och tidsmässigt mellan Paristerrorn och de förödande attackerna i Bryssel. Romanens huvudperson har flugit från Kanada till Bryssel för att möta en man, hon anländer när angreppen på Bataclan, Stade de France och andra platser äger rum, i november 2015, och på exakt den plats där hon står på Bryssels flygplats äger det senare, i mars 2016 tre fasansfulla dåd rum, dels i avgångshallen, dels på tunnelbanestationen Maelbeek.

Ramen för berättelsen är således högst konkret och realistisk. Har dessa dåd något med romanen i övrigt att göra? Ja, det har de, både i den tematiska infallsvinkeln kring våldet, men också med den sidoberättelse som interfolierar Catherines möte med utrikeskorrespondenten Matt. Det Bryssel hon kommer till präglas av undantagstillstånd och tungt beväpnad polis och militär överallt i stadsmiljön.

Sidoberättelsen ger oss inblick i några människoöden i det nät som heter IS. Unge pojken Malik kommer till staden för något aldrig uttalat mål, förmodligen ska han skickas vidare till fronten i Syrien och slåss för IS. Han tas emot av Bilal som låser in honom med stränga regler. Bilals hustru, täckt från topp till tå, förser honom med de dagliga måltiderna. Unge Malik blir upphetsad redan av att se några små hudbitar på hennes handleder. Denna berättelse slutar tragiskt och våldsamt. På vägen dit ger den några mycket insiktsfulla glimtar av terrorismen på individnivå.

Catherine och Matt har haft minst sagt eldiga erotiska möten på nätet. Bakom sig har hon en relation med en algerisk man som misshandlat henne svårt, hon kommer till Matt i Bryssel med hjärtat fyllt av åtrå och resväskan full av sexiga underkläder.

Hade nu dessa förväntningar infriats hade vi förmodligen fått en roman som gått på räls från den ena orgasmen till den andra. Tack och lov blir det inte så. Att mötas i verkligheten är något helt annat än att göra det på nätet. De skrivna intimiterna låter sig inte alltid överföras till de rent fysiska.


Geneviève Lefebvre har skrivit en fantastiskt spännande roman om hur vi förhåller oss till våldet och sexualiteten. Hon väjer inte för några svårigheter och hennes karaktärer är i högsta grad trovärdiga. Catherine står i centrum hela tiden och det är i och med det en självklarhet att lyssna till hennes berättelse och ta den på allvar. Att hon har tragiska erfarenheter förminskar inte hennes längtan efter det genuina. Tiden och platsen understryker hur svårt det är att vara mänsklig i en omänsklig situation. Det av hat och fanatism genomsyrade våldet slår blint. Geneviève Lefebvre vill förmodligen med sin berättelse, som befinner sig mycket långt från den klichéfyllda kärleksromanen, säga att det måste finnas en väg ut ur detta.