lördag 30 december 2017

Tankar om en fotobiografi över Pessoa


Dagarna mellan jul och nyår inbjuder till botaniserande i biblioteket. Jag läser mina nya böcker och jag bläddrar i gamla.

I Lissabon fann jag 1993 den märkvärdiga foto-biografin över Fernando Pessoa. Den var redan då trasig och jag fick den för en billig penning. 

Den hade tillhört Gulbenkianstiftelsen - deras exlibris sitter fortfarande kvar i den - men sedan bläddrats trasig på Portuguese Cultural Center i Waterbury, Connecticut. 

Det är en svindlande tanke: hur många människor har före mig, i Portugal och USA läst eller bläddrar i denna bok? Vem var de, varför befann de sig på den plats där boken låg? Hur kunde det komma sig att just jag skulle bestämma mig för att rota i de dammiga högarna på golvet i det antikvariatet? Jag vill minnas att jag betalade några futtiga kronor för boken. Den är mycket värdefull för mig. Jag bläddrar hellre i den än i turistbroschyrer när jag vill minnas mina vistelser i Lissabon.


“När jag först kom till Lissabon…” skriver Pessoa, “hörde jag ofta hur någon i våningen ovanpå spelade skalor på piano” - och det får mig att minnas min första resa dit, det var i april 1983, världen var ännu ung, fascismen låg alldeles bakom oss och optimismen var alldeles obefogat stor, i Lissabon som i andra europeiska städer.

3 kommentarer:

Honky sa...

Ja, ibland är en bok något mer; en artefakt låter så torftigt, men ett relikskrin då, en liten kista fylld med minnen och tillvandrade, tilltummade, tilltufsade tankar.
Jag har också en bildbiografi över Pessoa, med en speciell historia. En liten enkel pocket från 1997 jag köpte i en engelsk bokhandel i Prag (jag har, trots min kärlek till Pessoa och flera besök i Spanien aldrig besökt Lissabon eller Portugal. Men knappt hann jag hem innan jag lyckades välta ett glas vatten över den. Den blev inte missfärgad (tur det inte var vin!) men alldeles bucklig rakt igenom. Detta till trots så älskar jag att bläddra i den, drömma mig in i allt från gamla familjeporträtt, manuskript och brev till bokomslag och rentav ett foto av Pessoas pipa. Ja, den är fin för mig ändå. / Johan Kronquist

Thomas Nydahl sa...

Hej Johan,

tack för din intressanta och fina kommentar.
Önskar dig ett gott 2018 och hoppas att du kommer att få se Pessoas fina, spännande stad.

Honky sa...

Tack, detsamma! Ser fram emot att följa din nya blogg.